Resultat: 1-2 (1-0)
Målskyttar: Sebastian Göransson (Johan Holmberg), Sebastian Göransson (Mattias Söderlund)
Varningar: Sebastian Göransson
Publik: ca 45 varav ca 15 trogna hubbasupporters (jag har varit så jävla dålig de senaste matcherna att jag fick koncentrera mig på försöka mota bollar, så jag missade vilka av våra fans som närvarade)
Zebulon Timmie
Holmenkollen Håkke BeachBoy Orlowski
Sutherland Julle (c.) minstingCharlie
Löken
Basti
avb. Lilja, gammeldansken, Linkan
Hubba bröder glöder!
Matchen startade i ett oherhört högt tempo för att vara div. VI. Årets upplaga av mejeristarnas BK har utvidgats med ett par tvättäkta färsingar i form av Tim Helmesjö, Christian Olsson och Denny Persson. Därutöver har man värvat duktige Sam Carlstedt från Ystad. Utöver dessa duktiiga motståndare fick VIF en något sned motvind emot sig. Trots att Lunnarp anslog tonen, så var det Vanstad som var något farligare under de 10 första minuterna. Efter 20 minuter mattades tempot något, och Vanstad hade matchens första riktiga farlighet. Olof Persson bröt fram till höger och la in en boll på rull som ingen anfallare, eller någon annan för den delen, fick träff på. I spelvändingen är LBK nära på att ta ledningen genon Mattias 'skinska', men turligt för Vanstad får han inte ren träff när han möter upp ett perfekt inlägg på marken från vänster. Vanstad har lite svårt att riktigt skapa farligheterna på sista tredjedelen, men Sebastian Göransson och Tim Wallertoft vinner ett par gånger boll mot hemmförsvararna och skapar oreda, men vinden ställer till vid avslut och inlägg. Med kvarten kvar får hemmlaget lite mer tryck. Bollmotaren tvingas tippa ett skott till hörna och avstyra ett friläge från Tim painterman. Nästa gång gör dock Lunnarp inget misstag utan Helmesjö möter ett perfekt inlägg från skinkan och det är 1-0 till hemmalaget. Nästan direkt efter avspark frispelas Mattias skinka, men bollmotaren kan turligt rädda, istället är Johan Holmberg nära att på egen hand att forcera sig igenom på vänsterflanken, men avslutet blir aldrig ritigt av. Vanstad skapar dock en del oreda på den efterföljande hörnan. Hur som helst spelade Vanstads försvar tätt under första akten och Joakim Johansson var en 100% bollvinnare och trots underläge kände hubbarna vind i segeln till andra halvlek.
Jim säger i halvtid att vi inte får stressa upp oss, ha tålamod. Hemmalaget å sin sida trodde nog att Vanstad var ett slaget lag, men vilka första 20 minuter av andra akten. Inget skitsnack, Micke Högström kunde stängt matchen efter bara tre minuter då Mattias skinska gav honom rent hus inne i slottet, men bollmotaren skar vinkel och tvingade Högis till ett svårt avslut, med inspark som följd. Nu reser sig hubbarna och efter 8 minuter börjar VIF ett fint anfall till Höger där Anton Via Jocke når Strand, som lägger bollen på rull till Holmberg. Nils-Johan pilar på sin vänsterkant. Först drar han sin försvarare och tar sig in i boxen där det är tid för näste man att göras bort, men Nils-Johan får kulan för långt ifrån sig. Då visar han sitt gröna blod och kastar sig in i högen av tre vilt rensande mejerister och petar bollen till Zebulon Göransson, som med västaran drar bollen i mål bakom, en chanslös, Micke Lindén, fan va gott. Superprestation av Holmberg. Efter detta vinner Vanstad i stort sett varenda närkamp. Efter 17 minuter vinner man just en sådan viktig närkamp, genom Julle Johansson. Lädret landar hos Mattias Söderlund som avancerar på sin vänsterback. Han ser att LBK trycker upp sitt lag och lämnar Denny Persson och Christian Olsson ensamma med Sebbe Göransson. Misstag! Zebulon lyckas med list, fysik och kvickhet ta sig förbi och drar på en mäktig vänstergårka rakt upp i högerkryllan från 15 meter. Vilken jävla balja. Hubbarna har visat vilja och vänt matchen. Lunnarp är dock inget slaget lag utan spelar bitvis mycket fin fotboll, men Vanstads försvarsspel är rejält armerat och Lunnarp lyckas inte få sina avslut på mål. VIF kämpar och Johan Holmberg är mycket nära att på egen hand göra 3-1 med 5 minuter kvar. Hubbarna står dock distansen ut.
När jag skriver detta referat vill jag understryka att rent spelmässigt och även chansmässigt var Lunnarp det något bättre laget. Vanstad fick koncentrera sig på att gå tillbaka till grunden. Viktigt är också att inte läsa tabeller utan bara ta en match i taget, och det lyckades man med. Många gjorde faktiskt en bra match i hemmlaget, men framförallt Tim Helmesjö, Tobias Nilsson och Mattias Andersson. Varför vinner Vanstad matchen? En förklaring är att många spelare inte kunnat närvara de senaste matcherna. Ikväll hade Jim bättre förutsättningar att spela med spelare på sina mer bekväma positioner. Idag spelade man enklare och hittade rakare upp till anfallarna, speciellt i andra halvlek. Hubbarna visade också att man var ett lag och att man defensivt höll ihop alla lagdelar. Till sist är viljan en mycket avgörande faktor. Segrar som dessa är allt som oftast lagsegrar och det är därför svårt att utse någon speciell som står över de andra i gruppen, trots det vill jag ändå passa på att understryka att det i mångt och mycke var Nils-Johan Holmberg prestation vid 1-1 målet som visade de andra rätt riktning. Värt att nämna var att Anton Andersson gjorde seriedebut denna kväll efter en tids skador och sjukdomar. Forza hubbarna, färs härads strongaste hold.